Massberäkning - Tvärsektionsmetoden - Definiera masstyper

Masstyper

Funktionen Skapa... finner vi i arkfliken för Masstyper i egenskapsdialogerna för SFI-modell, korsning och byggrop. För SFI-modeller är det mest ändamålsenligt att ta utgångspunkt i en längdsektion/tvärsektion när en ny masstyp ska definieras. En av fördelarna med detta är att vi då kan se resultatet av regeln direkt i sektionen.

Tips

Ska man skapa en ny masstyp med lik definition som en befintlig, kan man använda Skapa härledd.... För SFI-modell finner vi också valet Ny sammansatt... både i egenskapsdialogen och tvärsektionsvisning (inte aktiv för masstyper i längdsektion).

När vi definierar en ny masstyp är namnet det första vi lägger in. Om vi har Gemini QuantiFlow aktiverat, eller lokalt kontrakt till projektet, kan vi koppla masstypen till en kontraktpostkod. Inhämtning av kontraktposter kan vi göra i dialogen Inställningar Gemini Terrain... - Projekt - Kontrakter.

Därefter måste vi välja beräkningstyp. Vi kan välja mellan följande beräkningstyper:

Beräkningstyp	Längdsektion	Tvärsektion	Integralmetoden (korsning och grop)
Areal horisontell	x	x
Areal snett	x	x
Areal tjocklek		x
Areal vertikal	x	x
Flareareal		x
Konturborrning		x
Längd horisontell	x
Längd snett	x
Polygon		x
Volym		x	x
Volym differens		x
Volym snitt		x
Volym union		x

När beräkningstyp är vald måste vi definiera själva regeln. Principen är densamma oavsett om vi talar om lager i tvärsektion eller lager i en byggrop. Tillgängliga val för de olika beräkningstyperna varierar. Nedan kommer du att finna flera exempel på användning av dessa.

Areal-beräkning

Areal horisontell, Areal snett och Areal vertikal

För beräkningstyp Areal horisontell, Areal snett och Areal vertikal väljer vi vilket lager vi ska använda i fältet Areallager. Areallager kan vara både fysiska och teoretiska lager.

För alla areallager kan vi också ange Över lager och Under lager.

Exempel

Exemplet visar rensning av fjällöversytan. I detta fall ska vi beräkna arealen av fjälllagret som ligger över trau. Lösningen är då att använda Över lager för att finna utsträckningen.

Figur: A = Rensning av fjällöversyta

Rensning av fjällöversytan är definierad på följande sätt:

• Areallager:

Fys. 6: Fjäll

• Över lager:

Teo. 1: Trau

I exemplet ovan har vi ett areallager. Då betyder metoderna Högst, Lägst och Ände/ände ingenting. Metod behöver vi endast ta ställning till när vi har valt två eller flera lager.

Flareareal

Beräkningstypen Flareareal är lite speciell. Enligt NS3420 är flareareal areal av fjäll med höjd < 1,0 m. Sprängningsvolymen beräknas utifrån reell polygon (blått skraverat område). Utöver denna mängd (fm³), ges det ett tillägg för merkostnad för flasprängning.

Figur: A = Flareareal

Flasprängning är definierad på följande sätt:

• Areallager:

Fys. 6: Fjäll

• Under lager:

Teo. 1: Trau(+1.000m)

Teo. 2: Djupsprängning(+1.000m)

• Över lager:

Teo. 1: Trau

Teo. 2: Djupsprängning

Information

Vi ser i exemplet ovan att några av lagren har (+1.000m) efter namnet. Detta är en av de avancerade inställningar vi kan göra på lager. Dubbelklicka på ett lager i listan och du får upp en dialog för att sätta avancerade inställningar.

Volym-beräkning

Massbalansfaktor

Under fliken för Massbalans kan Faktor för massbalans anges.

Observera

Lägger vi in ett värde för massbalans kommer kolumnerna Balans och Ackumulerad balans i massrapporten att vara korrigerade med denna faktor, alla andra kolumner är fasta massor.

Minimumtjocklek

För masstyper med Volym som beräkningstyp kan vi ange en Minimumtjocklek. Lägger vi in ett värde för minimumtjocklek kommer detta att vara minsta tjocklek i beräkningen. Hur denna påverkar massan illustreras i exemplet nedan.

Exempel

Enligt processkod säger regeln att fjällhöjd under 1,0 meter ska räknas som 1,0 meter (fm³). Volym beräknas då utifrån summan av blå och röd polygon.

Figur: A = Minimumtjocklek

Arealtjocklek

Med detta val kan vi beräkna en volym på grundval av ett Areallager och en Tjocklek.

Volym

För beräkningstypen Volym måste vi ange Från lager och Till lager som ska ingå i beräkningen.

Om vi har flera från lager och/eller till lager har den inbördes placeringen något att säga. Vi måste i dessa fall ta ställning till valen Högst och Lägst.

Exempel

Figur: Masstyp för jordskärning. A = Vägöversyta (streckad), B = Trau (blått lager), C = Jord, D = Fjäll

I detta fall har vi fjäll och trau som Från lager och jord som Till lager. För från lagren har vi valt Högst, det vill säga att det högsta av fjäll och trau gäller.

Skärning jord är definierad på följande sätt:

• Till lager:

Fys. 1: Jord

• Från lager (högst):

Fys. 6: Fjäll

Teo. 1: Trau

Volym differens, Volym snitt och Volym union

För beregningstyperna Volym differens, Volym snitt och Volym union måste vi ange vilka lager som ska bilda Polygon1 och Polygon2. Vi ser att ordningen lagren ligger i listan är viktig om vi har fler än två lager. Lagren ska följa efter varandra och positiv riktning är medurs. Lager som har negativ riktning måste vi vända i masstypen. Detta sätter vi under avancerade inställningar för lagret, och valet markeras med ett streck (-).

Observera

För beräkningstyp Union är det möjligt att uppge bara Polygon1.

Exempel

I detta fall ska vi definiera polygonen för tunnel sprängningsprofil. Den består av lagren för tunnel sprängningsprofil och trau. Standardriktning för trau är från vänster mot höger. Vi ser att riktningen måste vändas (avancerade inställningar på lagret). Polygon för sprängningsprofil är därmed definierad som följer:

• Polygon1:

Teo. 31: Tunnel sprängningsprofil

Teo. 1: Trau(-)

Polygon

Det kommer alltid att kunna uppstå situationer där vi inte får beräknat den volym vi önskar med metoderna beskrivna ovan. Det är därför skapat en beräkningstyp Polygon som ska kunna lösa "omöjliga" situationer.

Framgångssätt

Framgångssätt

1. Skapa ett nytt lager
2. Lägg manuellt in önskad polygon i tvärsektionen
3. Skapa ny masstyp
4. Definiera masstypen med beräkningsmetod Polygon och Polygonlager

Sammansatt masstyp

Sammansatta masstyper används för att beräkna masstyper i tvärsektioner mot varandra med metoderna Volym differens, Volym snitt och Volym union. Så kan man exempelvis beräkna återfyllningsmassa minus volym för rör i diken med stor rördimension, genom att först beräkna återfyllningsmassan i en masstyp och mängden för röret i en annan masstyp. Därefter skapar man en sammansatt massa och använder Volym differens för att beräkna återfyllningsmassan minus röret.

Andra inställningar

Restriktionslager

Restriktionslagret ger maximal horisontell utsträckning för masstypen i sektionen. Är det definierat ett restriktionslager för masstypen och detta inte existerar i en sektion blir det heller inte beräknat massor här.

Vi kan också lägga in en utvidgning för restriktionslagret. Önskar vi olika utvidgning på vänster och höger sida lägger vi in båda värdena åtskilda med kolon, exempelvis 1.000:2.000. Denna funktionalitet är inte aktiv för masstyper i byggrop och korsning.

Exempel

Vägen bestämmer hur långt ut vi ska beräkna vegetationsröjning (A).

• Areallager:

Fys. 99: TOPP FYSISKT LAGER

• Restriktionslager:

Teo. 0: Overyta

Information

Vi kan också använda linjer för att avgränsa masstypen. Dessa linjer måste vara definierade som extralinjer i SFI-modellen. För att definiera dessa linjer måste vi använda funktionen Extralinjer... på verktygssetet.

Observera

För byggrop och korsning kan vi inte använda fysiska lager som restriktionslager. Önskar vi exempelvis att använda inmätt fjäll sin utsträckning, måste vi kopiera begränsningskonturen in på ett lager i bygggropen.

Behandla alla lager som teoretiska

När vi definierar egna masstyper är det ofta reglerna för teoretiska lager som är mest logiska för användaren. Med utgångspunkt i detta har det skapats ett eget val Behandla alla lager som teoretiska.

Hur programmet beräknar masstypens utsträckning (extent) kommer i en del sammanhang att bero på om det är fysiska lager eller teoretiska lager i definitionen.

Detta visar vi enklast med några exempel. Den röda skraveringen visar beräknad mängd.

Arealberäkning

Figur: Bara teoretiska lager. A = Under lager, B = Över lager, C = Areallager

Figur: Bara fysiska lager. A = Under lager, B = Över lager, C = Areallager

Volymberäkning

Figur: Bara teoretiska lager. A = Till lager 1, B = Till lager 2, C = Från lager

Figur: Bara fysiska lager. A = Till lager 1, B = Till lager 2, C = Från lager

Beräkningsområde

För masstyper i längd- och tvärsektion kan vi ange vilka sektionsintervall som masstypen ska gälla för (arkflik för beräkningsområde). Vi kan ha flera intervall för en masstyp. Skriv in sektionsintervallen direkt i listan.

Lägger vi in en stjärna (*) framför sektionsnumret betyder detta att vi har en 0-sektion. 0-sektion innebär att massan är 0 i denna sektion. Hur 0-sektion hanteras beskrivs i avsnittet om beräkningsmetod. 0-sektion är endast aktiv för masstyper i tvärsektion.

Figurerna illustrerar olika alternativ som kan inträffa för slutet av ett intervall. Motsvarande gäller för början. Färgen symboliserar vilken sektion massorna tillhör. Sektionerna som existerar är numrerade på X-axeln.

Figur: Sektionsintervall Från: 60 Till: 88

Figur: Sektionsintervall Från: 60 Till: *88 (noll-sektion)

Figur: Sektionsintervall Från: 60 Till: 90

Figur: Sektionsintervall Från: 60 Till: *90 (noll-sektion). Specialfall där till noll-sektion är en sektion som existerar, men det blir inga massor i denna sektion.

Vad händer om vi uppger sektionsnummer utanför linjen?

Ofta önskar vi att extrapolera intervallet för masstypen i början och slutet av linjen, exempelvis för diken.

Detta gör vi genom att uppge önskat sektionsnummer före och efter. Denna funktionalitet gäller endast för masstyper i tvärsektionen.

Figur: Extrapolering av sista sektion. Sista sektion är sektion 100, men sektionsintervall i masstyp Från: 80 Till: 107.

Figur: Extrapolering av sista sektion. Sista sektion är sektion 100, men sektionsintervall i masstyp Från: 80 Till: *107 (noll-sektion).

Skapa lager från masstyp

Lagret byggs när masstypen beräknas och får samma nummer. Detta betyder att lagret inte kan användas i masstyper med lägre nummer. Funktionaliteten kan exempelvis användas för att få beräknade sprängningsmassor på grundval av borrdjup.