Bygga lager i vägkropp

Med Gemini ytgenerator kan vi bygga Gemini teoretiska lager.

Ytgeneratorn använder tabellerna under vägparametrar (manuell metod) och tunnel. Tabellerna får vi vid import av andra vägmodellformat (VIPS), från fördefinierade mallar eller vid manuell inläggning.

Vägparametrar beskrivs med bland annat följande tabeller:

1. Ytbeskrivningar
2. Sidområde
3. Underbyggnad
4. Överbyggnad
5. Tunnel

Observera

För närvarande stöder vi bara delvis byggande av järnväg-VIPS.

Varje gång vi gör en ändring i väg- eller tunnelparametrarna måste vi bygga lagret/lagren på nytt.

Funktionen Bygg ytor... finner vi på höger musknapp i fönstret för tvärrprofilredigering.

Fysiska lager i profilen

Med utgångspunkt i de fysiska lagren i tvärrprofilen skapar vi flera tillfälliga "fantom-lager" före byggande av teoretiska lager i tvärrprofilen.

• 80: TOPP JORD
• 81: TOPP BERG
• 82: TOPP UTBYTESMASSOR
• 83: TOPP MATJORD
• 84: TOPP VEGETATION
• 96: TOPP UTBYTESMASSOR OCH LÄGRE
• 97: TOPP JORD OCH LÄGRE
• 98: TOPP TEORETISKT LAGER
• 99: TOPP FYSISKT LAGER

Ett "fantom-lager" är en kombination av andra lager. Det kombinerade lagret är det högsta av lagren som ingår.

Exempelvis är 81: en kombination av lagren 6-10.

Lagren 6, 7 och 8 är berglager. Lager 81 är topp berg.

"Fantom-lagren" använder vi under byggande. Vi kan särskilt nämna att TOPP UTBYTESMASSOR OCH LÄGRE används under byggande när det är definierat borttagning av matjord/vegetation. Motsvarande används TOPP JORD ELLER LÄGRE när det är definierat massutbyte.

Ytbeskrivningar

Vägytan beskriver vi med ytor (på samma sätt som i VIPS). Ytorna är indelade i åtta huvudgrupper. Inom varje grupp kan det vara flera delytor, från 01-99. Ytnumret består därför av ett tal som refererar till en huvudgrupp och ett annat tal, åtskilt med punkt, som anger delyta, exempelvis 1.01.

Huvudgrupp nr.	Huvudgruppsnamn
0	Mitträcke
1	Körfält
2	Vägren
3	Tillägg sytor
4	Dike
5	Bergskärning
6	Jordskärning
7	Fyllning
8	Planering
9	Andra ytor

Ytorna på vänster sida av centerlinjen anges med negativt förtecken. Ytorna sätts ihop enligt stigande ytnummer. Detta gäller både huvudgrupperna och delytorna inom varje grupp.

Ytgrupp 5 kan vi definiera för att stanna mot berglager, medan ytgrupp 6 kan vi definiera för att stanna mot jordlager. Motsvarande kan vi stoppa fyllning mot ett fysiskt lager.

Exempel på väg i jord- och bergprofil

Tilläggsy tor kan användas för att beskriva element vid sidan av vägen, men som är nära knutna till den, exempelvis bullervalllar, trottoarer, ramper och gång- och cykelvägar.

Exempel på väg med gång- och cykelväg

Vi hänvisar till dialoghjälpen för närmare beskrivning.

Sidområde

Sidområdet definierar vi med tabellerna Berghylla, Minimum dikesdjup och Markplanering.

Med tabellen för berghylla kan vi definiera hur långt in från topp skärning i berg vi ska gå innan vi fortsätter med jordskärning.

Markplanering använder vi för att definiera fyllningsytor som ska läggas ovanpå den ordinarie vägytan eller skärningsytor för att ange att något av sidterrängen ska planeras ut. Exempel på användning kan vara uppbyggnad av bullervall och utjämning av sidterrän g.

Figurtekst: A = Markplanering, B = Avstånd

Vi hänvisar till dialoghjälpen för närmare beskrivning.

Underbyggnad

Underbyggnaden definierar vi med tabellerna: Djupsprängning, Borttagning av matjord och vegetation och Massutbyte.

Vid djupsprängning borras och sprängs berget till en nivå som ligger under slutlig urlastningsnivå. För djupsprängning kan vi välja mellan flera utformningstyper. Vid takfall gäller djupet i centerlinjen om inte referensyta anges.

Figurtekst: A = Djup

Vi hänvisar till dialoghjälpen för närmare beskrivning.

Vegetation och matjord är oftast lite bärkraftiga massor och kommer därför i många sammanhang att tas bort under vägkonstruktionen, exempelvis vid låga fyllningar och lutande sidterrän g. Matjordlager skrapas normalt av (tas tillvara) när massorna kan användas för att klä sluttningar och markplaneringsytor.

Lite bärkraftiga lösa massor under vägkonstruktioner kommer i de flesta fall att ersättas med exempelvis stenmassor. Typiskt kommer massutbyte att utföras när marken består av torv, starkt humushaltiga finkorniga jordarter eller mjuk lera. Massorna grävs ut ner till berg eller fast mark.

Borttagning av matjord och vegetation och massutbyte fungerar på samma sätt, det vill säga att vi kan ha samma utformningstyper. Vi kan ha situationer med bara matjord eller bara massutbyte eller en kombination av båda. Korrekt byggande förutsätter att de fysiska lagren finns.

A* = Matjord/vegetationslager, B* = Utbytesmassa

Vi hänvisar till dialoghjälpen för närmare beskrivning.

Överbyggnad

Överbyggnaden definierar vi med tabellerna för överbyggnad och speciell planering.

Tabellen för överbyggnad beskriver vägöverbyggnadens olika lager med tjocklekar. Vi kan ha samma eller olika överbyggnad på höger och vänster sida av vägen.

Tabellen för speciell planering använder vi för att definiera planering (gränsen mellan underbyggnad och överbyggnad) oberoende av vägytan. Om inga data är definierade kommer planeringen automatiskt att läggas parallellt med vägytan, enligt tjocklekarna angivna i överbyggnadstabellen.