Triangulera data

I Gemini Terrain har vi fyra olika trianguleringsmetoder för data i gmi-lager.

1. 2D-triangulering (Delaunay)
2. Triangulering längs linje
3. 3D-triangulering
4. Triangulering av 3D-polygoner

Den första metoden använder vi för konstruerade och inmätta modeller utan överhäng, typiskt landmätta terrängmodeller. Med den andra metoden kan vi med hjälp av en linje få 3D-triangulerade punktdata. Metoden kommer mest till sin rätt i samband med tunnelmätningar där vi har mätt data längs en centerlinje. Den tredje metoden är en ren 3D-triangulering och kan användas till allt från skannade terrängmodeller till konstruktioner.

2D-triangulering (Delaunay)

För att bygga upp triangelnätet använder programmet en triangelmetod som kallas Delaunay-triangulering. Detta är en erkänd metod som också tar hänsyn till brytlinjer.

Denna metod använder följande ingångsdata:

1. Punkt-, linje- och polygonobjekt (polygoner fungerar som begränsningskontur)
2. Punktmolnobjekt

Funktionen hittar vi under Verktyg på snabbmenyn i kartfönstret. Den heter 2D-Delaunay triangulering.

Alla linjer i ingångsdata behandlas som brytlinjer. För brytlinjer kan vi sätta ett extrakriterium. Med valet Max. längd på ett brytlinjeelement kommer programmet att dela upp brytlinjerna efter inlagt värde.

Figurtext: Utan max. längdkriterium

Figurtext: Med max. längdkriterium

Ett annat kriterium vi kan sätta i funktionen är Max. längd på triangellinje. Med detta val kommer programmet att ta bort triangellinjer som är längre än värdet för detta kriterium.

Figurtext: Utan max. längdkriterium

Figurtext: Med max. längdkriterium:

Vi kan också sätta ett Minimum punktavstånd. Är avståndet mellan punkterna mindre än detta betraktar programmet punkterna som lika.

Observera

Vi kan inte sätta 0 som minimum punktavstånd.

En vanlig fråga är vad programmet gör med bågelement i linjer. Dessa kommer programmet att dela upp i många små linjeelement. Maximal pilhöjd är satt till 5 mm.

Resultatet av en triangulering är ett triangelnätsobjekt.

Figurtext: Triangelnätsobjekt visat i horisontellt listfält

Figurtext: Illustrationen visar ett exempel med många punkter, utan brytlinjer och begränsningskontur, och resultatet från trianguleringen.

I fall där begränsningskontur inte är med i urvalet kommer programmet att skapa en begränsningskontur runt triangelnätet. Observera att begränsningskonturen får samma Id som triangelnätet.

Vi ser emellertid att trianguleringsmetoden har problem med konkava former. Detta medför att programmet skapar triangellinjer där vi inte har data. Sådana fall kan vi lösa på olika sätt:

1. Digitalisera en begränsningskontur manuellt före triangulering
2. Radera oönskade triangellinjer i triangelnätet
3. Radera långa kanter

I det första fallet digitaliserar vi en begränsningskontur genom att snappa till de yttersta punkterna. I detta fall kommer programmet att använda den digitaliserade begränsningskonturen under trianguleringen.

Figurtext: Triangulering inom begränsningskontur

I det andra fallet använder vi funktionen Radera trianglar eller Radera långa kanter för att radera triangellinjer i triangelnätsobjekt. Vi kan med dessa funktioner radera triangellinjer i randzonen, det vill säga startar ytterst och går inåt.

Vi kan också definiera hål i ett triangelnät.

Figurtext: Hål i triangelnät

Hål löser vi genom att sammanfoga två polygoner: huvudpolygon och polygon som bestämmer hålet (ön). Använder vi funktionen för att sammanfoga två polygoner måste vi se till att riktningarna på polygonerna är sådana att huvudpolygonet har positivt area och ö-polygonet har negativt area.

Alternativt kan vi använda funktionen Skapa ö i polygon på snabbmenyn.